IV:9

                                                          (utvikning, bytesvärde – parentes:)

(I föregående avsnitt användes uttrycket »samhälleligt bruksvärde». Rättrogna marxologer, om sådana fortfarande finns, borde ha anledning att protestera mot denna tautologiska slapphet. Bruksvärde kan inte vara annat än samhälleligt, och har man sagt bruksvärde bör man också säga bytesvärde. Det kan därför vara på sin plats att komplicera denna fråga utifrån textsamtalets plats i ett större sammanhang. För att inga vidare missförstånd skall uppstå tar jag mig friheten att något parafrasera ett avsnitt ur Theorien über den Mehrwert, det posthuma fjärde bandet av Das Kapital, (där ordet »förbrytare» för relevansens skull har bytts ut mot ordet »skrivarkursdeltagare»): En filosof producerar idéer, en pastor predikningar, en professor kompendier. En skrivarkursdeltagare producerar (ofärdiga) texter. Om man närmare betraktar sambandet mellan denna senare produktionsgren och samhället i dess helhet kommer man att bli fri från många fördomar. Skrivarkursdeltagaren producerar inte enbart texter utan också försörjningen av de lärare som håller i samtalen om skrivande och dessutom de ofrånkomliga poetikkompendier och handledningar i skrivande som cirkulerar på öppna marknaden. Skrivaren producerar uttryck och intryck – moraliska, tragiska, komiska – som utgör grogrund och förutsättning för förlagens priviligierade manusvrakande, tryckeriernas verksamhet, medias dagliga behov av pikanterier och bekännelser osv. In i detalj kan detta »allmänna skrivande» och dess inverkan på produktivkraftens utveckling påvisas – eller för att återgå till Marx’ egna ord: »Skulle lås någonsin ha utvecklats till sin nuvarande perfektion om det inte fanns tjuvar? Skulle framställningen av sedlar ha framskridit till sin nuvarande fulländning om det inte fanns några falskmyntare? Om man lämnar det privata brottets sfär: skulle någonsin världsmarknaden ha uppstått utan nationella brott. Ja, ens nationer? Och har inte det förbjudna trädet varit kunskapens träd alltsedan Adams tid?» (Ekonomiska skrifter, sv. övers. 1975, s. 193 f.))





::: Vidare till nästa avsnitt