I Michael Lesys avhandling Wisconsin Death Trip (1973) samsas hundratals textfragment och ett par hundra fotografier. Avhandlingens fokus är den lilla staden Black River Falls i Wisconsin och dess befolkning, till största delen tyska och skandinaviska immigranter. Tiden är åren 1885 till 1900. Ämnet är gränslandet mellan civilisation och vildmark, kartlagt såväl mot bakgrund av den amerikanska nybyggarmyten som mot en växande industrialisering. Men Lesys grepp är ett helt annat än den traditionella akademikerns och avhandlingsgenren sprängs här tacknämligt i småbitar. Okommenterade svartvita fotografier, tagna såväl i ateljé som utomhus, samspelar med likaledes okommenterade sjok av textfragment. Det fotografiska materialet har Lesy hämtat ur den i Black River Falls vid tiden verksamme fotografen Charles van Schaicks arkiv. Textfragmenten är hämtade ur lokaltidningen »The Badger State Banner», från Wisconsinförfattare som Glenway Wescott och Hamlin Garland, från skvaller och lokal historia samt ur journaler från statens många sinnessjukhus. Dessa notiser, fragment och citat har årsvis satts samman i en kronologi som talar om självmord, hemsökelser, fattigdom och förtvivlan. Vissa öden följs genom åren. Bland dem Mary Sweeney som med jämna mellanrum, »när manin griper henne», ger sig ut och krossar fönster. Mordbränder sveper i vågor genom staten. Uppfinnare förlorar förståndet i jakten på den gäckande evighetsmaskinen. Texten är, skriver Lesy i sitt förord, konstruerad så som musik komponeras. Den följer sina egna lagar vad gäller ton, stämma, rytm och repetition. Med John Cage och William Burroughs som förebilder monterar Michael Lesy en avhandling där skapandet av sammanhang och dragandet av slutsatser lika mycket blir läsarens medarbete. Genom att överge en otillräcklig traditionell avhandlingsform har Lesy skapat en poetisk och omskakande framställning av en amerikansk mardröm. Avhandlingen har också översatts till film av regissören James Marsh – Wisconsin Death Trip (1999).