Genom det vida, djupa landskapet skär ett planmässigt system av raka, glänsande kanaler. Deras plana, skurna sidor sluter an mot markens rämnade, spruckna, vittrade, glasiga, isiga, frusna yta. Deras mörka former bildar ett jämnt, geometriskt mönster som skimrar svagt i det vitbländande, enhetliga ljuset. Deras täta linjer skär genom maskinhallarnas rymd och vidare ut mot den formlösa, skillrande horisonten.

 



9:16, text på kortet: Hydro-Electric Power Station, Bellows Falls, VT. The 60,000 H.P. Station at Bellows Falls, VT., is owned and operated by Bellows Falls Hydro-Electric Corp., part of New England Power Association. The three large generators frequently provide over a million kilowatt hours in one day. – – – Stor version av bilden här.

Bellows Falls-kanalens registerkort ur Amerikanska Kanalsällskapets Kanalindex:
Kanal: Bellows Falls-kanalen
Status: Övre delen används som kraftverkskanal. Resten övergiven.
Stat: Vermont
Kommun: Windham
Plats (kanalens slutpunkter): Förbifartsled vid vattenfallen Bellows Falls, VT
År i bruk: 1802–1865
Längd: 805 meter
Historisk betydelse: År 1791 gavs åt Connecticuts Flodbolag rättigheter att bygga en kanal som förbifartsled vid Bellows Falls. Kanalen öppnade 1802 med en damm och nio slussar på flodens västra sida. Stigningen var 50 fot. 

Fysisk beskrivning: Kanalen avskiljer sig från Connecticutfloden på västra flodbrinken ovanför dammen vid fallens övre del. (Flodfåran nedanför dammen är mycket stenig och krökt och riktigt imponerande när vattnet strömmar genom den.) Kanalen passerar därefter under en järnvägsbro, en lokal vägbro (Depot Square), en andra järnvägsbro och en andra landsvägsbro (Bridge Street) varpå den når fram till föreliggande vattenkraftverk. Kanalen är vattenfylld och i bruk fram till denna punkt. Den har breddats från sin ursprungliga storlek. Vid vattenkraftverket svängde den ursprungliga navigationskanalen åt höger och följde sidan av bergen och föll ned genom flera slussar för att slutligen nå floden nedanför fallen. Ruiner finns kvar efter några av dessa slussar och kan nås via vägen (Mill St.) som sluttar ned från stora torget. Där denna väg korsar järnvägen vid tunnelns södra mynning, korsar den också kanalen. Den gamla sågen vid denna plats fick sin kraftförsörjning från kanalen. Efter att vägen nått ned till dalbottnen, når den fram till ett vattenreningsverk. Kanalens riktning vid denna plats är osäker, men den förenade sig troligtvis med floden vid östra sidan av den första byggnaden.





Lotta Lotass ::: Kraftverk ::: Autor Eter 2009